I början av 1870-talet bildade några stockholmsborgare bosatta på Söder en sammanslutning eller klubb som se kallade “Tolfvan “. Medlemmarna bar som klubbmärke talet 12 i romerska siffror i ett band på bröstet. Klubben firade sin högtidsdag sommaren 1874 med en utflykt till Fjäderholmarna och beslöt då att bilda ett sällskap för inbördes hjälp. En kommitté tillsattes för att under hösten utarbeta förslagsstadgar.

Genom en annons i dagspressen inbjöds intresserade till ett möte i källaren “Södermalm” den 14:e februari 1875. Mötet var talrikt besökt och intresset stort för de, framlagda kommittéförslagen. Man beslöt att grunda ett sällskap och mötesdeltagarna antecknade sig och erlade 1:50 var.

Ändamålet skulle vara att understödja sjuka medlemmar samt att till efterlevande lämna medel för en anständig begravning av död ledamot.

Nästa möte ägde rum i en lokal på Kocksgatan 6 den 21:a mars 1875. Då instiftades Sällskapet Hjälpsamheten och dess första styrelse valdes.”


Riddargradens tillkomst.

Efter att Sällskapet Hjälpsamheten bildats den 21 mars 1875 gavs 1:a graden första gången den 7 maj med 38 recipiender, andra gången den 14 maj med 47 recipiender och den 21 maj recipierade 34 bröder. Stockholmslogen fick på 14 dagar 119 medlemmar. Redan den 28 maj 1875 recipierade 101 i II.a graden. III:e graden gavs första gången den 20 augusti och IV:e graden den 10 december samma år, 1875.

Sällskapets medlemstal var vid slutet av 1876 c:a 680 och vid 1877 års slut 853.

Det kan inte ha varit lätt för de i ledningen på den tiden med den tillströmning som var och alla gradgivningar. I och med den hastiga tillströmningen av medlemmar blev det även meningsskiljaktigheter angående planering för Sällskapets framtid

Det var delvis därför som ordföranden Knut Öhlin den 30 mars 1877 sammanträffade med några andra ledande S.H-n-bröder. Samtalet rörde sig om stadgarna som inte ansågs ge tillräckliga möjligheter att bistå bröders änkor och barn som råkat i nöd. Frågan hade troligen diskuterats tidigare utan att stadgarna för den skull hade ändrats.

Nu hade dock tanken kommit på att byta ut denna del av hjälparbetet ur Arbetsgraderna och anförtro detta åt en ny grad

Förberedelserna gick snabbt undan och den 9 november 1877 ägde den första receptionen i femte graden rum, och härmed var V:e graden instiftad.

Det skulle dröja ända till 1879 innan Arbetsgraderna erkände denna V:e grad som en påbyggnad på Arbetsgraderna.

Den 14 oktober 1885 antogs nya stadgar för Sällskapet och i dessa möter man för första gången namnet Riddargraden.”


Kommendörsgradens tillkomst.

Riddargraden bildades 1877 och denna form av S.H-n bestod oförändrad till 1894. Sällskapets ordförande 1877 var Knut Öhlin vilken tog initiativet till Riddargraden. Det var även han som tog initiativet till Kommendörsgraden år 1894. Det hade säkerligen dryftats tidigare om en sjätte grad. De äldre bröderna kände sig inte riktigt hemma i femte graden med dess många medlemmar utan ville bilda en sjätte grad, en sällskapets elit.

I akt och mening att bilda sjätte graden samlades bröderna Knut Öhlin, Erik Gustaf Ekström, Oscar Fredrik Ölund och Lars Petter Österberg på Fjäderholmarnas restaurang den 18 juli 1894. Knut Öhlin hade noga förberett sig med en uppsats i ämnet. I denna stod bland annat att ”gradens reception skall vara kort, allvarlig, tänkande, allvarliga ordspråk, ingen grannlåt”. Dessutom skulle graden bara få finnas på moderlogen. De övriga logerna skulle kunna recipiera i Stockholm.

Då Riddargraden hade rönt motstånd vid dess bildande beslöt man att inte berätta om mötet innan man hade förberett sig noga inför bildandet av en sjätte grad. Arbetsgraderna skulle inte tillfrågas. Då man under mötet blivit överens om att sex bröder skulle behövas för förberedelser beslöts att till nästa möte även kalla Herr Jacob Bernhard Pettersson och Herr Gustaf Sundell.

Nästa sammanträde hölls den 24 januari 1895. Till ordförande valdes Knut Öhlin som öppnade med förklaringen att han tänkt mycket på sexan men inte kommit till någon klarhet. Efter mycket diskuterande kom man fram till följande beslut: de sex nu församlade bröderna utgör den första styrelsen. Valspråk och hälsningstecken fastställdes och är de samma idag. Gradtecknet skall utgöras av en sexuddig stjärna av gul metall, mitten emaljerad och en kommendörsstav i vitt och guld.

Den första receptionen ägde rum den 29 juli 1897 på Södra teaterhuset med sex recipiender och därmed hade Kommendörsgraden börjat sin verksamhet.